Det var väldigt länge sedan det hände, men igår gick (?) jag in i väggen fullständigt. Det var på hemvägen från Tångaberg. Allt gick bra till strax innan Kungsbacka då jag helt plötsligt blev som slagen i huvudet, och benen plötsligt blev till överkokt spaghetti. Ingen kraft alls. Från att enligt klockan ha kört mot en tid på runt 2:40 blev det till slut, efter många små pauser, 3:14.
Om detta berodde på att jag är ovan vid de nya pedalerna (där man använder fler muskelgrupper än tidigare) eller inte vet jag inte. Otäckt.
1 kommentar:
Hoppas att allt är bra nu iallafall, och att du inte fick den elaka förkylningsskiten som resten av oss tydligen har. Kram Jenny
Skicka en kommentar